Den 1 januari sänktes restaurangmomsen från 25 till 12 procent, och sedan dess har tidningarna varit fyllda med artiklar som konstaterar hur få restauranger som i kölvattnet av detta valt att sänka sina priser. Det är en gnällig och trött debatt som dessutom ger rubriker i stil med “Endast 3 av 30 restauranger har sänkt sina priser”. Jag välkomnar alltid en diskussion och kan egentligen inte uttala mig om denna specifika åtgärd, men jag vill med dessa ord lyfta fram det faktum att sänkningen måste ses som en något mer avancerad åtgärd. På rak arm kan jag se fyra väldigt konkreta, möjliga effekter. Momssänkningen kan:
- Ge möjlighet att sänka utpriserna till kund
- Möjliggöra nyanställingar
- Ge restauranger med väldigt små marginaler möjligheten att finnas kvar
- Öka chansen till en hållbar kalkyl för personer som vill ge sig in i branschen
Ovanstående punkter kan dessutom kombineras, och bör även ses tillsammans med andra potentiella effekter. Kanske blir Sverige en mer populär turistdestination med bättre matpriser, service och maträtter? Kanske är det inte heller fel om någon väljer att varken sänka priser eller nyanställa, utan helt enkelt blir några kronor rikare? Kanske finns det en mänsklig vinst i att någon i branschen får mer tid över till sin familj och sina barn?
Faktum är att de som var först ut att sänka var snabbmatskedjorna. Värt att notera är att det är dessa som är mest homogena (hamburgare från McD eller BK är inte SÅ olika), speciellt med tanke på att många i dreas målgrupp är relativt priskänsliga.
Det som sedan ska bli intressant att se är om luncherna sjunker i pris, då även de typiska lunchrestaurangerna är hyffsat homogena, även om det ska sägas att de flesta ställen ändå blir fulla kring lunch (restauranger som sänker sina priser har fortfarande bara möjlighet att ta in X antal personer per lunch – de andra måste gå till en annan restaurang).
Men det som jag tycker är mest spännande är relaterat till den första poängen. Om det främst är skräpmatskedjorna som sänker sina priser och dessa blir relativt attraktivare för de relativt fattigare så får du lite av en amerikanisering/klassindelning mellan de som har råd och till viss del tid, och de som inte har råd eller tid. Många fattiga i USA äter skräpmat för att det är billigt, och för att de inte har tid att laga mat. Detta innebär att fattiga i större utsträckning är överviktiga, vilket skapar ytterligare problem för dem i framtiden. Sverige har bättre förutsättningar för att det inte på långa vägar ska bli SÅ illa, men tanken “roar” mig ändå i och med att just snabbmatskedjorna var först ut